Kommunala

Detaljplan

Planområdet omfattas av två tidigare gällande detaljplaner:

• Detaljplan för utvidgning av Näsets industriområde, antagen 2001-10-29, och

• Förslag till Stadsplan för del av Stadsäga 579 m.fl., antagen 1979-03-12.

Planerna anger småindustri, gata eller torg, industrigata och naturområde för de berörda delarna. Båda planernas genomförandetider har gått ut.

Översiktsplan

I gällande ÖP (Översiktsplan 2013) ingår marken som en del av Näsets industriområde inom Munkfors tätort utan närmare beskrivning. Under Arbete och service står bland annat att attraktiva och trivsamma industrimiljöer skall skapas där funktion, estetik och hållbarhet samverkar.

Planläggningen anses ha stöd i gällande översiktsplan.

Riksintressen

Enligt 3 kap. 5–9 §§ och 4 kap. miljöbalken kan områden av särskild betydelse ur ett nationellt perspektiv vara av riksintresse. Områden av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra, skada eller motverka dem. Staten kan ingripa mot exploateringsföretag eller andra ingrepp som kan påtagligt skada riksintressen.

Planförslaget tar inte i anspråk och bedöms inte innebära någon negativ påverkan på något sådant område som avses i 3 kap. 5–9 §§ och 4 kap. miljöbalken.

Hushållningsbestämmelser

Jordbruksmark

Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk enligt 3 kap, 4 § miljöbalken.

Planområdet omfattas inte av någon jordbruksmark.

Skogsbruk

Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk enligt 3 kap, 4 § miljöbalken.

Planområdet omfattas inte av någon skogsmark.

Oexploaterade områden

Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär enligt 3 kap, 2 § miljöbalken.

Planområdet är idag redan ianspråktaget.

Ekologiskt särskilt känsliga områden

Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön enligt 3 kap, 2 § miljöbalken.

Planområdet omfattar inte något ekologisk särskilt känsligt område.

Miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som regleras med stöd av 5 kap. miljöbalken. I dag finns miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft, för olika föroreningar i fisk- och musselvatten, vattenförvaltningen samt omgivningsbuller.

Luft

I dag finns miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft vad gäller kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bensen, partiklar, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly. Dimensionerande är oftast normerna för partiklar och kväveoxider.

Inga kända mätningar av luftkvaliteten finns för centrala Munkfors.

Vattenförvaltning

Vattenförvaltningsarbetet i Sverige bygger på EU:s ramdirektiv för vatten, det s.k. vattendirektivet, och omfattar alla typer av yt- och grundvatten. En miljökvalitetsnorm för vatten beskriver den kvalitet en så kallad vattenförekomst ska ha nått vid en viss tidpunkt. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå det som inom vattenförvaltning kallas god status.

Genom normerna ställs krav på ekologisk och kemisk kvalitet i ytvatten, och krav på kemisk kvalitet och vattentillgång för grundvatten.

Planområdet är beläget inom grundvattenförekomsten Ransäter-Fastnäs (WA93481359) vilken både har god kemisk grundvattenstatus samt god kvantitativ status. Så länge eventuellt förorenat dagvatten tas om hand och inte infiltreras bedöms inte ett plangenomförande påverka grundvattenförekomstens status.

Den del av Klarälven som rinner genom Forshaga benämns Klarälven ns Enån (WA72606024) och sträcker sig från Mjönäs i norr där Enån rinner samman med Klarälven och vidare söderut till Ransäter. För den här sektionen finns en beslutad miljökvalitetsnorm för förvaltningscykel 2017–2021 som anger att vattendraget ska uppnå god ekologisk och kemisk ytvattenstatus 2033.

Ytvattenförekomsten klassificeras dock endast med otillfredsställande ekologisk status och uppnår ej god kemisk status (registerutdrag 2024-05-14).

Den främsta anledningen till att ytvattenförekomsten har otillfredsställande ekologisk status härrör främst på parametrarna konnektivitet samt flödesförändring i vattendrag. Dessa parametrar visar på dålig respektive otillfredsställande status och redovisar att vandringshinder finns som hindrar fisk och annan vandringsbenägen fauna att röra sig fritt inom och genom vattenförekomsten. Regleringspåverkan finns, men dess omfattning och påverkan på ekologisk status behöver utredas samt att åtgärder för ökad konnektivitet bör genomföras.

Ytvattenförekomstens kemiska status bedöms ej uppnå god status med avseende på prioriterade ämnen på grund av kvicksilverhalten i fisk. Vattenförekomsten bedöms heller inte uppnå god status med avseende på bromerade difenyletrar (PBDE) vilket härrörs till atmosfärisk deposition och är något som drabbar alla svenska sjöar och vattendrag.

Fisk- och musselvatten

Planområdet ligger inom Klarälvens avrinningsområde. Klarälven mynnar ut i Vänern. Såväl Klarälven som Vänern ingår i Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som ska skyddas.

De klassas som laxfiskvatten och då avser miljökvalitetsnormerna parametrarna temperatur, upplöst syre, pH-värde, uppslammade fasta substanser, syreförbrukning, nitriter, fenolföreningar, mineraloljebaserade kolväten, ammoniak, ammonium, restklor, zink och upplöst koppar.

Buller

Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller, såsom de i dag är formulerade, gäller egentligen bara skyldigheten att kartlägga och upprätta åtgärdsprogram för kommuner med fler än 100 000 invånare. Planläggning bedöms dock inte försämra bullersituationen i området i nämnvärd utsträckning.

Mellankommunala intressen

Planläggningen berör inga mellankommunala intressen.

Miljö

Strandskydd

Enligt miljöbalkens 7 kap 13§ gäller det generella strandskyddet 100 meter från strandlinjen vid havet, insjöar och vattendrag. Syftet med strandskyddet är att trygga allmänhetens tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten.

Planområdet ligger som närmst cirka 60 meter från Klarälven. Delar av planområdet omfattas därför av strandskydd, som återinträder i och med upprättandet av en ny detaljplan. Detaljplanen föranleder således att strandskyddet behöver upphävas på nytt. I en detaljplan får kommunen enligt 4 kap. 17 § PBL upphäva strandskydd för ett område, om det finns särskilda skäl för det och om intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väger tyngre än strandskyddsintresset.

Dagvatten

Planområdet är redan bebyggt. Planförslaget innebär att ytterligare ca 1700 kvadratmeter kan hårdgöras. Sett till hela industriområdet bedöms detta inte innebära någon större skillnad på andelen hårdgjord yta jämfört med idag, varpå markens infiltration av dagvatten i stort blir oförändrad. Dagvattnet kan fortsatt vara anslutet till fastighetens interna dagvattensystem, samt till kommunens ledningsnät.

Hälsa och säkerhet

Omgivningsbuller

Varken den planerade verksamheten inom planområdet eller verksamheterna i närområdet bedöms vara känsliga för buller. Den användning som bedöms kunna orsaka buller för omgivningen är användningen småindustri (J₁). Av Boverkets definition av användningen industri framgår dock att kommunen måste i varje enskilt fall göra en bedömning av hur störningskänslig den planerade användningen är eller vilken omgivningspåverkan den har. Denna bedömning måste göras för både de verksamheter som redan finns etablerade och de verksamheter som planläggningen avser. I detta fall innebär det att den bostadsbebyggelse som återfinns drygt 60 meter söder om planområdet inte ska påverkas negativt av den verksamhet som bedrivs.

I Boverkets rapport 2015:21, Industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglov-prövning av bostäder – en vägledning, har riktlinjer för verksamhetsbuller i anslutning till bostäder formulerats. Här anges att högsta ljudnivå från verksamhet vid en bostadsfasad inte får överskrida:

• 50 dBA ekvivalent ljudnivå vardagar dagtid kl. 06.00-18.00,

• 45 dBA ekvivalent ljudnivå övriga tider, och

• 55 dBA maximal ljudnivå nattetid kl. 22.00-06.00.

Risk för olyckor

Farligt gods

Riksväg 62 utgör, enligt Trafikverkets nationella vägdatabas (NVDB), primär transportled för transporter av farligt gods. Planområdet ligger som närmast ca 25 meter från körbanans ytterkant och sträcker sig som mest ca 130 meter norrut från vägen räknat.

För en bedömning av riskerna förknippade med dessa transporter har Länsstyrelsen i Dalarnas vägledning, Farligt gods, riskhantering i fysisk planering använts.

I vägledningen föreslås en zonindelning som underlag för riskbedömning inom ett avstånd av 150 meter från transportleden. Zonerna har inga fasta gränser utan riskbilden för det aktuella området är avgörande för bedömning av lämpligt avstånd. Persontäthet och exploateringsgrad är exempel på faktorer som påverkar risknivån. En lämplig lokalisering innebär också att hänsyn tas till platsens unika förhållanden såsom topografi, meteorologi, bebyggelsens placering inom området samt dess yttre och inre utformning.

I rapporten anges riktvärden för olika typer av markanvändning som skyddsavstånd till transportleder för farligt gods. Bland annat anges mer än 150 meter som ett riktvärde för skyddsavstånd till bostäder i mer än två våningar, vård och skolor, 0–30 meter som ett riktvärde för skyddsavstånd till bland annat trafikytor och ytparkering medan 30–70 meter som ett riktvärde för skyddsavstånd till mindre handel, tekniska anläggningar, mindre industri och lager. Med tanke på att området planläggs som småindustri medger planen bebyggelse för dessa ändamål på ett avstånd från och med 30 meter från vägen. De tre meter inom planområdet som ligger inom 30 meter från körbanans ytterkant förses med förbud att uppföra byggnader. Denna del får i stället användas som exempelvis trafikytor och ytparkering.

Vid avståndet 70–150 meter kan de flesta typer av markanvändning så som bostäder i högst två våningar, mindre samlingslokaler, handel och mindre kontor förläggas utan särskilda åtgärder eller analyser. Undantaget sådan markanvändning som innefattar många eller utsatta personer. 

Statistiska centralbyrån (SCB) kartlade på uppdrag av dåvarande Räddningsverket, nuvarande MSB, transporterade volymer farligt gods på olika svenska vägar under september månad år 2006. Resultatet presenteras i rapporten Kartläggning av farligt godstransporter, September 2006. Enligt denna kartläggning utgjordes, under september 2006, nästan 70 procent av transporterna av farligt gods i Sverige av brännbara vätskor, nio procent av övriga farliga ämnen och föremål samt 0,1 procent av giftiga respektive smittförande ämnen. I rapporten framgår det dock att undersökningen endast ger en bild av hur transporterna av farligt gods såg ut i september 2006 och att uppgifterna inte kan räknas om till årsbasis. 

I dagsläget är det därför oklart hur många lastbilar som transporterar farligt gods på riksväg 62. Andelen farligt gods av det totala godstransportarbetet har minskat stadigt sedan början av 2000-talet och låg år 2013 på drygt tre procent. Översatt till riksväg 62 som (enligt uppgift från 2005 på NVDB) trafikeras av cirka 213 tunga fordon ÅDT skulle detta motsvara drygt ca sex transporter av farligt gods per dygn. Av dessa skulle enligt ovan en klar majoritet utgöras av brandfarliga vätskor. Alltså bör planen anpassas så att konsekvensen av en olycka där en transport av brandfarliga vätskor är inblandad blir så liten som möjligt.

Ett rimligt antagande är också att merparten av farligt godstransporterna kommer gå mot norr med bland annat drivmedel till bensinstationer i Övre Klarälvdalen samt insatsvaror till industrierna. Antalet farligt godstransporter mot söder bedöms däremot vara få. Den huvudsakliga riktningen på farligt godstransporterna mot norr gör att eventuella mötesolyckor där transporterna tvingas väja vid till exempel omkörning resulterar i att fordonen med stor sannolikhet hamnar öster om vägen.

Vid en pölbrand i en brandfarlig vätska är konsekvensområdet vanligtvis inte över 40 meter. Det gäller därför att begränsa pölens möjliga utbredning in mot planområdet. I detta fall ligger planområdet på samma höjd som vägen. Mellan planområdet och vägen ligger ett ca 2–3 meter lägre liggande parti vilket gör att vätskor eller avåkande fordon inte kan nå planområdet. Längs riksväg 62 löper dessutom ett vägdike mellan planområdet och vägen vilket kommer att leda eventuella brandfarliga vätskor österut. Vidare åtgärder för att mildra konsekvenserna av en eventuell olycka är att utrymning ska vara möjlig bort från riksvägen och eventuell pölbrand, dvs. mot norr och att friskluftsintag ska vara placerade på taket eller på en fasad som vetter bort från vägen.

Drivmedelsanläggning

I direkt anslutning väster om planområdet ligger en drivmedelsanläggning.

För att bedöma riskerna som drivmedelsanläggningen utgör för planområdets verksamheter hänvisas till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) handbok Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer. Enligt denna är skyddsavståndet med hänsyn till de risker som uppstår vid hantering av brandfarliga vätskor maximalt 25 meter.

I handboken anges riktvärden för skyddsavstånd till fyra riskkällor på en bensinstation. För platser där människor vanligen vistas, t.ex. bostäder, kontor och liknande anges följande rekommenderade skyddsavstånd till respektive riskkälla:

• påfyllningsanslutning till cistern (lossningsplats) 25 meter,

• mätarskåp (bensinpump) 18 meter,

• pejlförskruvning 6 meter, samt

• cisternavluftningens mynning 12 meter.

Risk för översvämning

Aktuellt område ligger högt i förhållande till Klarälven. Planområdet är plant och bedöms inte omfattas av någon översvämningsrisk. Vid ett Köpenhamnsregn, som innebär det värsta möjliga skyfallet i Sverige, riskerar lågpunkter inom planområdet bli översvämmade till nivåer av 5–10 decimeter.

Risk för erosion, ras och skred

Planområdet ligger 30 meter från släntkrönet till Klarälven. Tillgängligt kartunderlag från SGU, med avseende på stränders jordart och eroderbarhet visar på en potentiellt hög eroderbarhet i höjd med planområdet. Förutsättningar för skred i finkornig jordart visar att planområdet ligger inom aktsamhetsområde för skred i finkornig jordart. Detta innebär att det kan föreligga risk för ras, skred och erosion inom detaljplaneområdet.

Den planerade bebyggelsen hamnar som närmast 55 meter från släntkrönet. Ingen bebyggelse närmre än så kommer att tillåtas. Inom ramen för den geotekniska utredningen har en stabilitetsanalys för slänten mot Klarälven genomförts. I analysen beräknades endast stabiliteten för glidytor som börjar 20 meter från planerad utbyggnad eftersom glidytor närmare släntkrönet inte förväntas påverkas av nybyggnationen. Analysen visar på att utbyggnaden inom planområdet varken kommer leda till några stabilitetsprolem, bärighetsproblem eller större sättningar.

Risk för markföroreningar

Inom planområdet finns två potentiellt förorenade områden, varav ett oklassat och ett i riskklass 3. Inom fastigheten Munkerud 2:260 finns ett ej klassat potentiellt förorenat område. Verksamheten, tillika planintressenten som initierat planen, bedriver en verkstadsindustri med halogenerade lösningsmedel. Inom fastigheten Munkerud 2:498 där den utbyggnaden av industribyggnaden ska ligga finns ett potentiellt förorenat område i riskklass 3. På platsen har det tidigare bedrivits gummiproduktion.

På Munkerud 2:265 och Munkerud 2:262 väster respektive norr om planområdet finns ytterligare två oklassade potentiellt förorenade områden. Dessa utgörs av en bensinstation och ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer.

Med tanke på att verksamheten inom planområdet redan är pågående och inte utgör någon känslig markanvändning som stadigvarande vistelse görs bedömningen att någon särskild hänsyn inte behöver tas till riskerna kring potentiellt förorenade områden i planskedet.

Om det i samband med exploatering eller andra arbeten skulle påträffas föroreningar eller misstänkta föroreningar ska kontakt tas med tillsynsmyndigheten, för samråd om hur hantering av schaktmassor och sanering ska ske enligt 10 kap 11 § miljöbalken.

Geotekniska förhållanden

Vid den geotekniska undersökningen som tagits fram har det konstaterats att området under asfalten består av ca 1-1,5 meter fyllning, följt av sex meter sand. Under sanden återfinns ett lager sandig silt med en mäktighet om ca två meter. Den sandiga silten följs av ett lager siltig lera med en mäktighet om ca två meter. På ett djup av ca 11-12 meter återfinns ett tunt lager med sand. Sanden underlagras av ytterligare ett lager kohesionsjord som bedöms bestå av lerig silt alternativt siltig lera med en mäktighet om ca sex meter. Kohesionsjorden bedöms vila på fast friktionsjord ovan berg.

Leran på 9-11 meters djup bedöms vara överkonsoliderad med ca 15-20 kPa och den odränerade skjuvhållfastheten klassas som medelhög. Lagret med kohesionsjord på ca 12-18 meters djup är överkonsoliderad med 30-80 kPa och överkonsolideringen ökar med djupet. Den odränerade skjuvhållfastheten är medelhög-hög. Stopp har med trycksondering erhållits mot fast friktionsjord, sten, block eller förmodat berg på djup mellan 26,2-27 meter.

Hydrologiska förhållanden

Marken inom planområdet upptas idag av hårdgjord yta och industribyggnader bortsett från planområdets östligaste del som består av genomsläpplig yta. Jordarten utgörs av älvsediment vilket innebär en medelhög genomsläpplighet. Fri grundvattenyta finns på 6,5 meters djup. Ytavrinngen sker svagt åt öster och söder. Planområdet har både ett eget ledningsnät för dagvatten och är även anslutet till kommunens ledningsnät för dagvatten.

Kulturmiljö

Fornlämningar

Det finns, enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök, inga kända fornlämningar inom planområdet.

Alla fornlämningar, såväl kända som okända, är skyddade enligt kulturmiljölagen. Skulle det i samband med exploatering eller andra arbeten påträffas fornlämningar eller misstänkta fornlämningar ska kontakt tas med tillsynsmyndigheten, dvs. länsstyrelsen.

Social miljö

Sociala förutsättningar

Planområdet ligger utmed riksväg 62 som utgör ryggraden av Munkfors tätort där flest människor färdas för antingen för genomresa eller för att stanna till någonstans i Munkfors. Längs riksväg 62 i höjd med området sträcker sig även en gång- och cykelbana som man enkelt kan ta sig upp till Klarälvsbanan och till Munkfors centrum. I centrum finns idag två stora livsmedelsbutiker med tillhörande parkeringsytor som nås längs Tallåsvägen som går parallellt med riksväg 62.

Barnperspektivet

Planområdet är beläget inom industriområdet och är därmed inte ett lämpligt område för barn att röra sig i. I övrigt har planområdet en tacksam placering ur ett barns perspektiv då det ligger i anslutning till, en från riksväg 62, avskärmad gång- och cykelväg.

Tillgänglighet

Planerad bebyggelse ska ha tillgängliga entréer och utformas med tillgängliga inomhusmiljöer. Tillgängligheten i området bedöms vara god då det inte finns några större höjdskillnader inom planområdet. Tillgänglighet till och inom byggnaderna regleras vid prövning av bygglov och anmälan enligt plan- och bygglagen, PBL.

Teknik

Ledningar

Planeringsunderlag har beställts genom webtjänsten Ledningskollen (2024-04-29) och från Munkfors kommun. Följande ledningsägare har uppgett att de har ledningar inom eller i anslutning till planområdet:

• Ellevio

• Munkfors kommun

• Trafikverket

Dricks- och spillvatten

Planområdet är anslutet till det kommunala drick- och spillvattennätet. Det finns ledningar för vatten- och spillvattenledningar i Fabriksvägen.

Dagvatten

Planområdet är anslutet till det kommunala verksamhetsområdet för dagvatten. Verksamheten har också egna dagvattenledningar söder om planområdet mellan verksamheten och riksväg 62.

Värme

Området är anslutet till fjärrvärmenätet. Ledningar sträcker sig i planområdets östra del från norr till söder.

Fiber

Området är anslutet till kommunens fibernät.

Avfall

Avfallshantering sker enligt kommunens renhållningsordning och avfallsplan.

Verksamhetsutövaren ansvarar för verksamhetsavfall. Allt avfall ska hanteras utan risk för olägenhet för hälsa och miljö. Avfallshanteringen ska ske med hänsyn till återvinning och återanvändning. Farligt avfall ska lämnas till en godkänd mottagare.

Brand och utrymning

Insatstiden för räddningskåren att ta sig till planområdet understiger tio minuter.

Service

Planområdet ligger i centrala Munkfors strax söder om Munkfors centrum där god tillgång till samhällelig service finns. Munkfors vårdcentral återfinns ca 700 meter öster om planområdet. Ca en kilometer nordöst om planområdet finns köpcentrum och annan dagligvaruhandel.

Trafik

Angöring

Området nås med bil från riksväg 62 via Industrivägen och Fabriksvägen från väster.

Kollektivtrafik

Närmaste kollektivtrafikhållplats är belägen längs riksväg 62 ungefär 100 meter söder om planområdet.

Gång och cykel

Separat gång- och cykelväg finns längs med riksväg 62 söder om planområdet.

Parkering

Tillgången till parkering inom verksamhetsområdet är god.

Varutransporter

Varutransporter sker invid respektive byggnad.

Trafiksäkerhet

Trafiksäkerheten inom planområdet bedöms som tillfredsställande.

Tillgänglighet

För publika lokaler, arbetslokaler och bostadshus ska en angöringsplats för bilar alltid finnas. Efter behov ska även parkeringsplatser för rörelsehindrade kunna ordnas. Plats för angöring och parkeringsplats för rörelsehindrade ska ordnas inom 25 meters gångavstånd från en tillgänglig och användbar entré till publika lokaler, arbetsplatser och bostadshus. Det finns även krav om bredd på angörings- och parkeringsplats, lutning i längd- och sidled samt markbeläggning. Detta kontrolleras vidare vid bygglovet.